Index:


 
 
Förlaget
Lektör
 
   
 

forlaget@ochsavidare.se

ochsåvidare
c/o Skog
Svarttorp Berget 208
64010 Högsjö
tel +46704040674


     

Tips & tricks

Att få sin manus utgivet är en lång historia, och eftersom jag firade 23-årsjubileum den andra augusti 2007 tänkte jag dela med mig lite av sådant jag lärt mig.

Nota bene att denna sida kommer att ostrukturerat uppdateras utan versionsnumrering. Det som ena dagen är blått (inte grönt) kan plötsligen bli gult (eller randigt). Och det är på långa vägar inte färdigt ännu, förrän detta stycke är borta.

Detta är mitt sätt att arbeta. Måhända passar det inte alla.

Det Första Manuset

Börja med att skriva ett manus utan andra begränsningar än att det ska bli färdigt. Säg 100 sidor. Bry dig inte om vad som händer eller ens om det hänger ihop. Full fart, testa alla vändningar, byt perspektiv och vräk på.

Skriv ut det du skrivit, häfta ihop det och glöm alltsammans. Några år senare kan det säkert vara intressant att läsa det du skrev. Men inte förrän om några år.

Rutiner

Kliar det i fingrarna av att börja på allvar? Och en skrivarstuga är lånad, fjorton dagar att börja på det som ska bli Den Stora Romanen, en vältestad liten dator med någon möjlighet att göra säkerhetskopior, papper & penna ifall datorn skulle lägga av, ett gäng underliga böcker att koppla av med när arbetsdagen är slut.

Jag har ensam åkt utomlands på restresor till oftast alltför kalla årstider (november på Cypern, april på Kreta, januari på Mallorca) där det inte finns så mycket annat att göra än att tänka, promenera och skriva. Enkelrum tror jag är en förutsättning, men det kan man säkert komplettera med på plats om det skulle visa sig att den man delar rum med snarkar. Jag har alltid betalat extra för en egen lägenhet på turistorterna innan jag avrest. Många reseföretag har långresor på vintern (vad sägs om sex veckor på en öde och kall badort?).

Den första veckan får man ägna sig åt att bara promenera och tänka. Man får vara löjligt full, gråta utan anledning, längta hem. Men senast dag åtta måste romanen (etc) ha börjat, så en viss tidspress finns. Och dagarna går fort.

Jag vaknar, sätter på kaffe (fördelen med lägenhet) och startar datorn. Sedan läser jag det jag skrev dagen innan medan jag äter. Eller fortsätter på det jag skrev dagen innan.

Tio tusen tecken/fem sidor eller fem timmar. Det som först inträffar betyder att jag är färdig för dagen (brukar ta en dryg timme som bäst).

Jag kan inte rekommendera att man köpslår med sig själv och säger att man ska fortsätta senare, om några timmar, ikväll, eller skriva dubbelt imorgon. Men ibland har jag gjort just det.

Sprit och författande hör inte ihop. Sprit och skrivande, tänkande, gråtande hör väldigt mycket ihop. Men inte med författande.

Manus

Ett utskrivet färdigt manus är i Times 12 tkn/tum eller motsvarande, oproportionerligt, och försett med dubbla radavstånd. Är du osäker på om du gjort rätt är det bara att räkna tecken inklusive mellanslag per sida: Max 2000.

Ett manus ska också vara färdigt för att visas upp. Inga ändringar i marginalen, inga tjocka svarta överstrykningar, inga kompletterande lösblad med tre raders text mellan sida 17 och 18.

Din dators ordbehandlingsprogram har säkert ett rättstavningsprogram. Använd det! I alla fall den sista gången innan du skriver ut det.

Dubbla mellanslag är fult när de kommer av en slump mitt i en mening. Använd sök/find-funktionen i ditt program och leta reda på dem.

Lektörer

Se till att ditt manus är så snyggt som du själv skulle vilja få det i dina händer. Dublicera det. Välj ut en massa löjligt uppriktiga människor som får en månad på sig att läsa det du skrivit. Räkna inte med att alla kommer att göra det, ej heller att de som gör det hinner leverera ett utlåtande på en månad, samt att utlåtandet skulle vara något annat än "eh..., jo det var väl bra...".

Lektörer växer inte på trän, särskilt inte manliga sådana.

Skrivarkurs

Jag kan bara varmt rekommendera en skrivarkurs någonstans. Antingen en folkhögskola (finns massor) eller motsvarande via studieförbund eller högskola. Fördelen med en skrivarkurs är att man får andras synpunkter på ens arbete och framför allt lär sig att se andras manus på ett kritiskt sätt. Därtill är det intressant att kunna diskutera sin roll som författande person med andra författande personer.
   Men en skrivarkurs är en kick, inte ett tillstånd. Gå kursen, gå sedan vidare med de kunskaper du erhållit.

Förlag

Att få sitt manus utgivet är ofta en tröttsam historia. De Stora Förlagen ger ut en handfull debutanter varje år, vissa år inga alls. En normal handläggning av ett manus (från att man skickade in det tills att man får något besked) kan ta flera månader (sällan längre än tre månader, men i dagarna fick jag veta att en god väns två år gamla kringresta manus nu blir bok). Räkna med att bli refuserad, och räkna också med att inte få någon särskild förklaring varför.

En del refuseringar är ganska förväntade: Manuset är inte färdigt, tekniskt eller innehållsmässigt. Att skicka manus till förlag för att få goda råd är inte att rekommendera.

Och skulle då manuset bli en bok (det händer ibland) är det ändå inte en garanti för att framtida manus ska bli böcker. Mest förefaller det handla om den eventuella bokens lönsamhet, och faktum är att de flesta böcker inte är särskild lönsamma.

Egen utgivning

Med pengar i bakfickan är det inte orimligt dyrt att ge ut sin egen bok. Styckepriset per bok kan bli avskräckande, men det handlar mest om att kunna försvara den totala utgiften för den förmodade kundkrets man förväntas ha. Att ge ut böcker är som att skaffa bil; ingen kalkylerad ekonomisk vinst, snarare en lust som ska tillfredsställas. Och sådant kostar pengar.

Offsettryck med 1000 ex a 200 sidor kostade (för två år sedan) mellan 25 tusen och 55 tusen. Plus moms. Det gör ett hyfsat lågt styckepris, men en utgift som är svår att försvara. Särskilt om man vill ge ut fler böcker.

Print-On-Demand dök upp för några år sedan och innebär att böckerna trycks styckevis (ungefär) till en högre kostnad. Räknar man med en utgivning på ett hundratal böcker kan det vara intressant. 25 böcker a 200 sidor kostade (2003) strax under 5 tusen, ink moms. Ju fler, desto billigare.

pre-Tryckfiler

I den ekonomiska uträkningen ovan saknas den del som är steget från ett utgivningsklart manus till de tryckfiler som tryckeriet ska ha. Ju mer jobb man gör själv desto billigare blir det. Dock är det tidsödande, särskilt när man inte har erfarenhet av det.

Lektörande

Skriv ut ditt manus och läs det långsamt (gärna högt) igen, med pennan i hand. Ibland har tiden gått ifrån ett gammalt manus, ibland är det bara någon enstaka pinsamhet som behöver rättas till. Lektörande är arbetssamt och kräver en överdriven noggrannhet för att städa texten (all text behöver städas, alltid. Men ju mer städad den är desto mindre behöver städas bort). Klart det går att läsa på datorns skärm, men läsningen är mer detaljerad om man sitter med papper i en flygplansfåtölj med fem timmar att slå ihjäl. Ett knep är att läsa tveksamma stycken högt. Hota texten med att läsa den högt helt och hållen; då brukar fula uttryck krypa fram ur den.

Reagerar du på något i en mening, betyder det att något är avvikande. Det behöver inte vara fel på texten. Men.

På sistone har jag letat efter vad det är som gör en text bra, och det förefaller vara att den är konsekvent. Och att man som läsare är säker på att författaren vet vad han vill skriva. Att man inte plötsligen blir lämnad i sticket med sin förväntan på en god historia.
   Att språket/historien/persongalleriet är bra, verkar underordnat.
   Fundera på det ett tag. Gör det.

ISBN-nummer

Via KBs hemsida hittar man information om hur man får tag i ISBNnummer. De kostar ingenting men är ett krav för att boken ska bli en bok.

PDF

Med en dator och program som kan göra PDF-filer är man snart färdig. Problemen brukar vara kunskap om vilket typsnitt man ska använda, hur texten ska fördelas per sida, indrag, hur sidnumreringen ska löpa (börjar på sidan 7 med en högersida), hur nya kapitel ska hanteras. Med en bra avstavningsmotor kommer ändå ord som all-smäktig att finnas i texten, och det tar tid med korrektur av tryckfilen.

Försättsbladen (sidorna innan den huvudsakliga texten börjar på sidan 7) följer en vedertagen norm, med få undantag. Titta i din bokhylla. Leta efter var de placerat ISBN-numret.

Omslaget är pricken över i, och här är det fråga om tycke och smak. Titta på böckerna i hyllan igen, men denna gång utan att öppna dem. Jämför en engelsk SF-roman med en kokbok. Hur ska baksidestexten se ut? Att ta med kommentarer ur någons recension förutsätter dennes medgivande. Detsamma om man använder någons bild.

Det är lätt att se ovan hur mycket engagemang och intresse det behövs för att vara säker på att ens tryckfiler ska bli rimliga. Vill man låta någon annan göra det är den kostnaden nästan lika stor som att trycka sina 25 ex.

Marknadsföring

Boken är klar och har just anlänt i en låda av något transportföretag. Hur man nu väljer att få ut dem till en större läsekrets är kommersialismens ständiga stötosten. Sedan flera år (första april 2004) är det olagligt att sprida reklam via mail (om inte mottagarna anmält sig själv till en sådan tjänst, eller att mottagaren är en icke-person, dvs ett företag).

I Sverige finns antagligen fortfarande runt 500 bibliotek och vägen till dem är via tex Bibliotekstjänst. Vissa tryckerier har redan avtal med BTJ, annars rekommenderas att skaffa ett sådant själv (kostar bara rec-ex av det som ska ges ut). Finns boken på ett bibliotek är den tillgänglig på ett sätt som i min föreställningsvärld saknar motstycke. Via tex www.bibliotek.se kan man söka på de böcker som finns i Sverige. Gör det. Jag växte upp på Tärnsjö Bibliotek och hade jag inte tillbringat min fritid där hade jag kanske aldrig flyttat därifrån.

En bok som hamnar hos BTJ recenseras (oftast) i BTJs fjortondagarskatalog och den katalogen (sambindningslistan) förmedlas till bibliotek och andra intressenter.

Med personliga kontakter hos dagspressrecensenter kan boken omnämnas på kultursidorna i tidningen.

Kapa en buss och ta gisslan. Ställ krav på tre minuter i TV.

Var sökbar. Finns i telefonkatalogen och på Internet. Kan man hitta ditt namn kan man i förlängningen köpa en bok av dig.

Länkar

Fritidsresor
Bibliotekstjänst
BooksOnDemand
Norstedts
BiskopsArnö
Bibliotek
Altavista